lördag 31 maj 2014

Realist inte pessimist

Det är knappast någon nyheten (om man läst mina tidigare inlägg) att jag har en negativ syn på marknadens värdering och den globala ekonomin. Dock är jag inte en "kronisk" pessimist, jag är en realist. När marknaderna var oroliga över Grekland den senaste gången så  köpte jag. Jag köpte för att andra människor var rädda och det fanns aktier att plocka upp till attraktiva prisnivåer. Idag är det däremot oerhört svårt att hitta något som tillgodoser mina krav, vilket säkerligen folk inte vill höra. Människor vill höra att allt kommer fortsätta uppåt, de vill tänka på uppsidan och inte på riskerna med eventuella placeringarna.

Dock fokuserar jag alltid på riskerna, vad som kan gå fel, samt hur ska jag minimera den risken? Jag är helt enkelt feg. Om man läser mitt inlägg om Awilco upptar drygt 60% av inlägget riskerna med placeringen. Awilco hade väldigt speciella risker associerade med sin verksamheten, men inlägget säger trots allt en del om mig som placerare. Det är förmodligen inte alltid det fokuset folk vill ha i en aktieanalys, särskilt inte i denna marknaden.

Tongångarna på större bloggar är ibland hejarklacks liknande, där det är väldigt få ifrågasättande eller varnande röster. Samtidigt övergår de större och mer seriösa bloggarna allt mer i spekulativa fasoner. Jag har förståelse för att det finns olika sätt att investera och tjäna pengar på, men det finns få säkrare sätt att förlora pengar på (i min ödmjuka mening) som att närmast ensidigt fokusera på uppsidan i en placering, samtidigt som risker bortförklaras/negligeras. De större bloggarna har inte förståelse för att de når relativt många placerare, vilket i sig själv kan driva upp kurserna i mindre bolag. Tron om en briljant start på placeringen ter sig uppenbar, men kan vara en illusion. Många av bloggarna har mycket fina och bra tips överlag, men övergången i allt mer spekulativa placeringar är uppenbar. Jag uppskattar deras inlägg och önskar dem all lycka i sina placeringar, men några oroväckande tendenser tycker jag mig se.

Dessa spekulativa tendenser är många gånger större på börsen som helhet. Att låtsas som att de värderingsnivåer vi ser idag eller att de extrema centralbanks åtgärderna kan bestå i all evighet, är att lura sig själv. Faktum är att de värderingsnivåer vi ser idag aldrig har bestått över en längre tidsperiod och det har gestaltat sig i svårigheter för mig att finna attraktiva placeringar. Detta är inte vad folk vill höra, men det är vad ni kommer få höra från mig. Dock är det viktigt att betona att jag inte en kronisk pessimist, jag är en realist.

tisdag 27 maj 2014

Seth Klarman- allting har ett slut

Under de konstant stigande marknaderna de senaste åren har Seth Klarman tjänat stora pengar. Seth Klarman är en av världens absolut bästa investerare och benämns som "The Oracle of Boston", vilket är en anspelning på Warren Buffetts benämning ("The Oracle of Omaha"). Personligen tror jag att Seth Klarman är ännu skickligare än Buffett, vilket lär visa sig över tid. Seth Klarmans tankar är alltid oerhört intressant att  följa och hans förmåga att beskriva ekonomiska sammanhang är oslagbar. Jag kommer därför lägga in några utdrag från hans "brev till investerare" nedan.

För att klargöra vad Seth Klarman menar med somliga av sina påstående är QE beskrivet nedan.

Quantitative easing (QE) is an unconventional monetary policy used by central banks to stimulate the economy when standard monetary policy has become ineffective.[1][2][3] A central bank implements quantitative easing by buying specified amounts of financial assets from commercial banks and other private institutions, thus raising the prices of those financial assets and lowering their yield, while simultaneously increasing the monetary base. (wikipedia)

"It is clear that someday the Fed will decide that the economy has strengthened sufficiently to end and then potentially reverse QE and zero-rate policies. Any possible sale of trillions of dollars of securities owned by the Fed, at such time would most likely be at a substantial loss given that interest rates would likely have risen and bond prices have fallen. Also, when people with a 30 year, 3.5% mortgage seek to move at a time when new mortgages now cost 5% to 6% or more, buyers will pause, reducing demand and driving house prices lower.QE3 may deliver a dose of helium to housing prices, but eventually helium leaks out of balloons, and gravity pulls them to earth. What kind of policy is this: untested; inflationary; eroding free market signals; diverting more of the country's resources toward housing at the expense of priorities such as infrastructure, technology, or science and medical research; and inevitably only a temporary fix with no enduring benefit?

Finally, we must question the morality of Fed programs that trick people (as if they were Pavlov's dogs) into behaviors that are adverse to their own long-term best interest. What kind of government entity cajoles savers to spend, when years of under-saving and overspending have left the consumer in terrible shape? What kind of entity tricks its citizens into paying higher and higher prices to buy stocks? What kind of entity drives the return on retirees' savings to zero for seven years (2008-2015 and counting) in order to rescue poorly managed banks? Not the kind that should play this large a role in the economy." (Seth Klarman, Q3 2012 Shareholder Letter)

"Investing, when it looks the easiest, is at its hardest. When just about everyone heavily invested is doing well, it is hard for others to resist jumping in. But a market relentlessly rising in the face of challenging fundamentals--recession in Europe and Japan, slowdown in China, fiscal stalemate and high unemployment in the U.S.—is the riskiest environment of all. 
… [O]nly a small number of investors maintain the fortitude and client confidence to pursue long-term investment success even at the price of short-term underperformance. Most investors feel the hefty weight of short-term performance expectations, forcing them to take up marginal or highly speculative investments that we shun. When markets are rising, such investments may perform well, which means that our unwavering patience and discipline sometimes impairs our results and makes us appear overly cautious. The payoff from a risk-averse, long-term orientation is--just that--long term. It is measurable only over the span of many years, over one or more market cycles. " (Seth Klarman, 2012 (end) Shareholder Letter)
"They also know that the only reason paper money, backed not by anything tangible but only a promise, has any value at all is because it is scarce. With all the printing, the credibility of our entire trust-based monetary system will be increasingly called into question. 
And when you tell the populace that we can all enjoy a free lunch of extremely low interest rates, massive Fed purchases of mounting treasury issuance, trillions of dollars of expansion in the Fed's balance sheet, and huge deficits far into the future, they are highly skeptical not because they know precisely what will happen but because they are sure that no one else--even, or perhaps especially, the policymakers—does either. " (Seth Klarman, 2012 (end) Shareholder Letter)

"But if you have the worry gene, if you’re more focused on downside than upside, if you’re more interested in return of capital than return on capital, if you have any sense of market history, then there’s more than enough to be concerned about. A policy of near-zero short-term interest rates continues to distort reality with unknown but worrisome long-term consequences. Even as the Fed begins to taper, the announced plan is so mild and contingent – one pundit called it “taper-lite” – that we can draw no legitimate conclusions about the Fed’s ability to end QE without severe consequences. Fiscal stimulus, in the form of sizable deficits, has propped up the consumer, thereby inflating corporate revenues and earnings. But what is the right multiple to pay on juiced corporate earnings? Pretty clearly, lower than otherwise. Yet Robert Schiller’s cyclically adjusted P/E valuation is over 25, a level exceeded only three times before – prior to the 1929, 2000 and 2007 market crashes. Indeed, on almost any metric, the U.S. equity market is historically quite expensive." (Seth Klarman, Letter to investor (end) 2013)

"Whether you see today’s investment glass as half full or half empty depends on your age and personality type, as well as your “lifetime” of experiences in the markets and how you interpret them. Our assessment is that the Fed’s continuing stimulus and suppression of volatility has triggered a resurgence of speculative froth. Margin debt measured as a percentage of GDP recently neared an all-time high. IPO activity in 2013 was greater than it has been in years, with 230 offerings taking place, 59% more than last year and approaching 2007’s record of 288 transactions. (Seth Klarman, Letter to investor (end) 2013)

"Someday, financial markets will again decline. Someday, rising stock and bond markets will no longer be government policy – maybe not today or tomorrow, but someday. Someday, QE will end and money won’t be free. Someday, corporate failure will be permitted. Someday, the economy will turn down again, and someday, somewhere, somehow, investors will lose money and once again come to favor capital preservation over speculation. Someday, interest rates will be higher, bond prices lower, and the prospective return from owning fixed-income instruments will again be roughly commensurate with the risk.

Someday, professional investors will come to work and fear will have come to the markets and that fear will spread like wildfire. The news flow will be bad, and the markets will be tumbling." (Seth Klarman, Letter to investor (end) 2013)

Ingenting vara för evigt. Träd växer inte till himlen och detsamma gäller för aktier. Världens största ekonomiska experiment genom tiderna fortsätter, men detta kan ej pågå hur länge som helst. Vi närmar oss den dagen då räntorna i USA börjar höjas. Räntehöjningar lär leda till fallande aktiekurser och bostadspriser. När väl börsen börjar falla kommer snabbt kaoset från finanskrisen tillbaka. Stater och individer kommer vara mer skuldsatta än innan finanskrisen, men denna gången måste de nödvändiga åtgärderna genomföras.

fredag 16 maj 2014

Aktieportföljen Awilco Drilling

Awilco Drilling PLC is a UK based Drilling Contractor owning and operating the two refurbished and enhanced mid-water semi-submersible drilling units WilHunter and WilPhoenix.".

Awilco hyr ut borrplattformar till prospekteringsbolag. Awilco är börsnoterat i Norge och driver sin verksamhet i Storbritannien. På grund av viss reglering i Storbritannien är det svårt för konkurrenter att nyetablera sig på Awilcos marknad. Lönsamhet idag är extremt hög och det är ej sannolikt att den är hållbar över längre tidsperioder, eftersom konkurrenter kommer sträva efter att etablera sig på marknaden så fort de kan.

P/e på 2013s vinst är 5,75. Awilco betalar extremt lite skatt på grund av bolagets hemvist.

Vad som är intressant med aktien är att de dessutom distribuerar mer eller mindre hela vinsten till aktieägarna. Om den senaste kvartalsutdelningen kan upprätthållas blir den totala direktavkastningen för ett år 19%. Kassaflödet kan ges ut till aktieägarna då skuldsättningen är låg och bolaget har byggt upp en "säkerhetskassa". Bolaget har också ytterst små investeringsbehov, då borrplattformarna kräver lite underhåll. Borrplattformarna ska in i en docka under 4 månader totalt för underhåll och lite uppgraderingar (2 månader per rigg). Wilhunter går först in i dockan och får underhåll mellan dec (2015)- jan (2016). Underhållen av borrplattformarna ligger drygt 18 månader framåt i tiden. Fram tills dess och till viss del därefter är båda plattformarna kontrakterade av prospekteringsbolag. Eftersom Plattformarna har en sådan stark orderbok möjliggör det ett förutsägbart kassaflöde och därmed direktavkastning. Marknaden som helhet är nästan helt utsåld till mitten av 2015.

Riskerna med investering kortsiktigt:
Ledningen underdriver underhållet av plattformar, vilket skulle leda till en olycka eller långa perioder med underhåll för plattformarna. Jag ser denna risken som relativt låg, eftersom huvudägaren äger ungefär 50% av bolaget. Huvudägaren såg en möjlighet att köpa dessa två plattformar billigt och har stora summor på spel. Huvudägarna har därför inget intresse av att underdriva underhållet för att kortsiktigt maximera vinsten. Om problem skulle uppstå fungerar troligtvis fortfarande en av riggarna, som skulle fortsätta ge intäktsströmmar. Även om bara en rigg skulle fungerar (över en längre period) så är priset idag så attraktivt att aktien ej bör utsätta för en mycket kraftig nedvärdering över tid. För även om en rigg är ur funktion, så kan en direktavkastning om 7-9% (troligtvis) upprätthållas.

En annan risk är att ett kontrakt bryts. Detta har hänt förut, men givet marknadsklimatet idag så skulle snabbt ett nytt kontrakt inledas [Detta är felaktigt då det skulle vara svårt att inleda ett nytt kontrakt, tack Ruter]. Beroendet av ett fåtal kunder är stort på grund av att Awilco äger 2 riggar.

Risker med investeringen långsiktigt:
Lönsamhet lär på sikt erodera. Marginalerna är alldeles för höga och det kommer dra till sig konkurrenter över tid. Dock hindrar viss reglering av marknaden konkurrenter från att etablera sig, vilket gynnar Awilco. Det är ej troligt att lönsamheten eroderar imorgon, på flera års sikt är det däremot högst troligt.

Bolagets kunder är också mycket beroende av att det höga oljepriset upprätthålls. Blir olja billigare så minskar troligtvis prospekteringsviljan, eftersom det blir mindre lönsamt att finna olja. Inleds en lågkonjunktur eller Kinas ekonomi kraschar (Kina konsumerar drygt 15% av oljan som utvinns) kommer oljepriset påverkas negativt. Det är inte osannolikt att Awilcos kunder på sikt påverkas av antingen högre konkurrensen eller ett förändrat pris på olja. Det är omöjligt att avgöra vad oljepriset kommer vara imorgon eller om 1 år, det är däremot en simpel uppgift att räkna ut hur Kinas ekonomi kommer slut på sikt. Går oljepriset kraftigt ner så bör man omvärdera sin position i Awilco.

Idag sätter aktiemarknaden en extremt hög riskpremie på Awilco (även i jämförelse med konkurrenter). Jag är villig att bära den risken, givet den höga direktavkastningen och låga värderingen. Investeringen bygger på att osäkra omvärldsfaktorer är någorlunda konstanta, annars kan Awilco påverkas negativt. Därför bör man ha uppmärksamhet på hur dess omvärldsfaktorer utvecklas. Jag tror dock aktiemarknaden successivt kommer fortsätta uppvärdera bolaget till en direktavkastning om 10-13%. Fram tills att denna uppvärdering sker skyddar den mycket låga värderingen och att jag får en hög utdelningen. Awilco har väldigt speciella risker associerat med sin verksamhet, dock har katastrof scenarion en tendens att ej inträffa. Om saker ej skulle utvecklas på ett tillfredsställande sätt, så lär jag ej förlora pengar.

onsdag 7 maj 2014

Where do we stand?

Howard Marks är en värdeinvesterare som driver Oaktree capital management. Bolaget har överavkastat index under mycket lång tid och han har specialiserat sig på att investera i företagsobligationer (men investerare även i aktier). Howard Marks är välkänd för sina "memos" till sina klienter där han ofta diskuterar marknadens cykler. Han är av den åsikten att det är omöjligt att avgöra huruvida en övervärdering kommer fortgå eller upphöra i det korta perspektivet. Han anser däremot att man kan skapa sig en rimlig bild av var man befinner sig i cykeln av girighet och risktagande. Han är av meningen att om investerare är alltför aggressiva så bör man ta hänsyn till detta i sina beslut och iaktta tillförsikt.

"In the world of investing... nothing is as dependable as cycles, Fundamentals, psychology, prices and returns wil rise and fall, presenting opportunities to make mistakes or profit from the mistakes of others. They are the given.
We cannot know how far a trend will go, when it will turn, what will make it turn or how far things will then go in the opposite direction. But I`m confident that every trend will stop sooner or later. Nothing goes on forever.
So what can we do about cycles? If we can`t know in advance how and when the turn will occur, how can we cope? On this, I am dogmatic: We may never know where we`re going, but we`d better have a good idea where we are. That is, even if we can`t predict the timing and extent of cyclical fluctuations. It`s essential that we strive to ascertain where we stand in cyclical term and act accordingly." (Howard Marks, IT IS WHAT IT IS, mars 27, 2006)

"It would be wonderful to be able to successfully predict the swings of the pendulum and always move in the appropriate direction, but this is certainly an unrealistic expectation. I consider it far more reasonable to try to (a) stay alert for occasions when a market has reached an extreme, (b) adjust our behavior in response and, (c) most important,refuse to fall into line with the herd behavior that renders so many investors dead wrong at tops and bottoms" ( Howard Marks, FIRST QUARTER PERFORMANCE, april 11,1991)

Man ska i sammanhanget betona att Howard Marks ej är en makro investerare och har en bottom up approach till att investera. Däremot försöker Howard Marks skapa sig en bild av hur investeringsklimatet ser ut för tillfället. Att spekulera i valutor är oerhört svårt och det är nog endast Georg Soros som gjort detta någorlunda framgångsrikt såvitt jag vet. Att däremot inse att IT bubblan faktiskt var en bubbla 1999 är långt ifrån en omöjligt uppgift. Inser man att marknaden håller på att nå en extrem övervärdering kan man förbereda sig mentalt för vad som komma skall, samt skydda sitt kapital.

I sin bok THE MOST IMPORTANT THING ILLUMINATED sammanställde Howard Marks en lista som han ansåg skulle kunna hjälpa den enskilde investeraren i sin bedömning av marknadsklimatet för tillfället. Tanken är att sammanställa ett dokument varje år baserat på listan nedan, för att på så sätt bedöma marknadsklimatet över tid. På riktigt långsikt kan man ha sammanställt ett dokument där förhoppningsvis marknadens cykler framgår. Jag tror även att det kan vara en nyttig övning över tid då den uppmärksammar risker och möjligheter.

Nedan kommer jag rada upp kolumner. Kolumn 1 innehåller vilken "del" av marknaden/marknadens beteende som det görs en bedömning av. Kolumn 2 och 3 innehåller båda ett ord som ger en svepande beskrivning av marknadsklimatet relaterat till kolumn 1. Jag väljer ut det ordet som jag anser bäst beskriver marknadens beteende för tillfället och rödmarkerar det. Kolumn 2s ord indikerar en marknad med förhöjd risk och värdering. Kolumn 3s ord indikerar en marknad med låg risk och låg värdering. Kolumn 4 ger en motivering för varje rödmarkerat svar.

Exempel: På rad 2 bedöms makroekonomin idag (överlag), där anser jag att "sluggish" (rödifyllt) bäst beskriver aktörers syn.

2. Denna kolumn tyder på ett riskfyllt beteende bland marknadens aktörer
3. Denna kolumn tyder på ett beteende där marknadens aktörer skyr risk
4. Motivering
Makroekonomi  idag överlag? (Economy)
Synen på ekonomin överlag är ej särskilt positiv och underliggande problem kvarstår.
De bedömda utsikterna för Makroekonomin överlag bland aktörerna? (Outlook)
Dock så blir allt fler positiva till ekonomin. Synen är att vi är på väg ur krisen
Företagsobligationers avkastning blir allt lägre när ”Lenders” slåss om erbjudande. Banker och centralbanker är ytterst villig att "låna" ut
(Capital markets)
Spekulation och galenskap blir allt vanligare på börsen. Höga värderingar, bud på bolag, noteringar och rena bubblor är vardagsmat.
Mängden kapital?(Capital)
Mängden kapital har sällan varit större. Räntan är låg och centralbanker stödköper obligationer.
Avkastningskraven är mycket lågt ställda på marknaderna idag
(Interest rates)
Räntan i USA har varit obefintlig (nära noll) i drygt 5 år. Detta har aldrig tidigare skett
Skillnaden mellan riskfyllda obligationer och exempelvis statsobligationer(Spreads)
Till och med insolventa stater såsom Grekland kan låna till allt mer acceptabla räntenivåer. Spreaden mellan de mest riskfyllda obligationerna och statsobligationerna är mycket låg
Investerarna överlag är optimistiska. Detta visade sig I en undersökningen där mycket få trodde på en dålig börsutveckling
Investerarna är överlag optimistiska. Detta visade sig I en undersökning där mycket få trodde på sämre börsutveckling
Eager to buy
Uninterested in buying
De flesta nyemissioner blir övertecknade. Riskkapitalbolag har noterat det stora intresset och väljer därför att notera allt fler bolag
(Assets owners)
Happy to hold
Rushing for the exits
 Få investerare är intresserade av att sälja sina aktier och det blir allt svårare att köpa ut bolag från börsen (Astrazeneca, Scania)
Andelen som är villig att sälja sina tillgångar är relativt få.
Starved for attention
Likviditet från obligationsmarknaden har spillt över i aktiemarknaden, då obligationer ger låg avkastning. Antalet "bekanta" till mig som köper aktier har ökat markant.
(Recent performance)
 Börsen har gått väldigt bra under lång tid
(Asset Prices)
Cyclically adjusted P/e och det vanliga P/e talet är båda kraftigt förhöjda
(Prospective returns)
På grund av den höga prissättningen lär de framtida avkastningarna från börsen bli låga
Margin debt of GDP i USA är på rekordnivåer. Att spekulera på börsen i noteringar eller bolag med gigantiska övervärderingar är vanligt. Alltså kraftigt förhöjt riskbeteende
(Popular qualities)
Caution and discipline
Generellt kan de flesta aktörer beskrivas som aggressiva

"I have listed a number of market characteristics. For each pair, check off the one you think is most descriptive of today. And if you find that most of your checkmarks are in the left hand column, as i do, hold on to your wallet." (Howard Marks, THE MOST IMPORTANT THING ILLUMINATED, sida 158)

Jag kommer följa Howard Marks råd och hålla i min plånbok. Riskerna på marknaderna idag är så markanta att det är dömt att få ett otrevligt slut. Men likt Howard Marks vet jag ej när detta kan tänkas ske. Jag iakttar stor tillförsikt i min investeringsprocess och vägrar att köpa aktier som jag ej anser vara kraftigt undervärderade.

torsdag 1 maj 2014

Angående Avkastningskrav

I dessa tider med extremt låga räntor och centralbanker med en förkärlek för stimulans frågar sig många huruvida de ska sänka sitt avkastningskrav eller ej. Detta är en svår frågeställning och beror i hög grad på vilket mål man har med sina investeringar.  Ett avkastningskrav är subjektiv och kan innebära ett mål såsom att en investering ska kunna ge 15% per år med en låg risk för permanenta förluster. Sänks ett avkastningskrav är det nästan alltid synonymt med en högre risk, på grund av den lägre säkerhetsmarginalen. Personligen anser jag att om man sänker sitt avkastningskrav kan det tyda på många saker.

1. Man har lagt ner för lite tid på att leta efter bolag och därmed nöjt sig med mer mediokra investeringar.
2. Marknaden börjar bli övervärderad och antalet objekt med god avkastning relativt risken har minskat.

Om man har sänkt sitt avkastningskrav på grund av punkt 1 så behöver man arbeta hårdare och lägga ner mer tid på sin investeringsprocess. Alternativt fråga sig om man ska nöja sig med en lägre avkastning eller huruvida man ska följa index istället.

Om man istället har letat länge och utförligt, både i Sverige och norden. Man har sökt efter dessa attraktiva investeringsmöjligheter, men finner bara ett fåtal och är ej bekväm med allt för stora positioner i ett fåtal bolag. Vad ska man göra då? Sänka sitt avkastningskrav med de eventuella konsekvenser det kan medbringa eller göra ingenting. Det är en närmast filosofisk frågeställning som mängder av investerare diskuterat under alla tider.

Många investerare håller fast vid principen att vara fullt investerad hela tiden och jag respekterar denna hållningen såvida det är möjligt att göra investeringar till attraktiva priser. Alltså göra investeringar där avkastningskravet tillgodoses samtidigt som riskerna är låga. Om man börjar sänka sitt avkastningskrav är det en stor varningssignal som man bör hörsamma. Sänkningen av avkastningskravet kan snabbt urarta i spekulation då gränsen mellan investering och spekulation snabbt suddas ut. Om man istället för en möjlig  avkastning om 15%  per år nöjer sig med 10%, vad har skett då? Man nöjer sig helt plötsligt med den ungefärligt genomsnittliga nominella avkastningen som börsen gett över tid.

Detta innebär att investeringens möjlighet att överavkasta börsens historiska utveckling är plus minus noll. Om man finner en investering med en potentiell avkastning om 10% per år så är den investeringen i detta marknadsklimatet attraktiv (i förhållande till börsen som helhet). Men om man nöjer sig med en avkastning som börsen ungefärligt avkastat historiskt, är man inte nära att spekulera då? Desto lägre avkastningskravet blir på investeringarna, desto större blir nedsidan och de potentiella förlusterna. Samtidigt som ofta den beräknade avkastningen i allt högre grad bygger på framtida tillväxt eller att vinsterna upprätthålls.

(Nedan kommer jag göra ett ytterst förenklat exempel. Ett företags vinster och möjlighet att distribuera dessa vinster är givetvis mer komplext än vad som görs skäl för nedan. Marknaden prissätter givetvis också en möjlig tillväxt ,vilket kan förklara delar av en eventuellt högre värdering. Jag anser dock att exemplet kan fungera någorlunda för att illustrera när en investering riskerar att övergå i ren spekulation)

Idag så handlas de flesta större verkstadsbolag kring en earnings yield om 5% per år. Om attraktiva alternativa placeringar uppstår (högre räntor på obligationer) eller tillväxt/vinst prognoser visar sig vara felaktiga, så kommer värderingarna framstå som höga. Man kan exempelvis spekulerar i det fantastiska Alfa Laval. Alfa Laval har idag ett P/e på 23,7 för helåret 2013 och  därmed en earnings yield på 4,2%. Det är också troligt att Alfa Laval ej kan distribuera hela sin vinst givet återinvesteringsbehov. Detta innebär att med dagens vinst kan investerare förvänta sig att Alfa Laval som bolag kan avkasta drygt 3,0-3,7% till ägarna. Det är värt att nämna att under de senaste 4 åren har Alfa Lavals vinst varit relativt konstant.

Vill man spekulera kan man säkert köpa Alfa Laval idag och hoppas på den nya superkonjunkturen. Men även med de mest optimistiska prognoserna så framstår Alfa Laval och många andra bolag som oerhört dyra. Jag kommer själv inte sänka mitt avkastningskrav och det är värt att komma ihåg att gränsen mellan att investera och spekulera är hårfin, det är lätt att hamna på fel sida.