tisdag 24 november 2015

AerCap

AerCap (AER) is the world's largest aircraft leasing company after acquiring International Lease Finance Corp. in 2014.[2][3] It is headquartered in the Netherlands.
(...)On December 16, 2013, AerCap agreed to buy International Lease Finance Corporation (ILFC) with value around $5.4 billion, $3 billion is paid by cash and the rest with AerCap common shares newly issued. The deal gives AerCap $41 billion in total assets and a fleet of over 1,300 aircraft compared to GE Capital Aviation Services with a fleet of 1,800+ aircraft. It is subject to approval of AerCap's shareholders and regulatory approval which were expected to be finished in Q2 2014. (Wikipedia)

Efter AIGs problem i samband med finanskrisen bestämde sig AIG för att sälja sin leasing verksamhet. AerCap bestämde sig för att göra ett gigantiskt förvärv av AIGs leasing del och kunde köpa deras flygplansflotta relativt billigt, därav har AerCap inte dragit på sig någon större goodwill position. På sikt hoppas AerCap kunna sälja av delar av sin flygplansflotta över bokfört värde och sedan investera i nya plan. En förvånansvärt stor del av AerCaps verksamhet är inriktad mot köp och sälj av plan.

Extrapoleras de senaste 3 kvartalens vinster till fyra kvartal värderas AerCap till p/e 7,36 vid en kurs om 43 dollar per aktie (diluted).

Extrapoleras de senaste 3 kvartalens "justerade" vinster till fyra kvartal värderas Aercap till drygt p/e 6,7. Man bör förstås se med viss skepsis på "justerade vinster".

Värdedrivare:

  • Låg värdering 
Uppvärderas AerCap till p/e 11 eller p/e 12 är uppsidan 50% till 65%
Uppvärderas AerCap till p/e 11 eller p/e 12 (justerad vinst) är uppsidan 65% till 80%
  • Management har öppnat upp för buybacks vid ett framtida datum, men jag hade föredragit om kapitalet istället behållits.
  • Sälja delar av ILFCs flotta över det bokförda värde

Några intressanta tankar från David Einhorns presentation under Grants konferens:

Einhorn om AerCaps förvärv av ILFC

Einhorn om AerCaps ledning
Jag har länge sökt efter negativa åsikter om AerCap men jag har haft svårt att finna några. Detta är förstås irriterande för det skulle underlätta analysen och förhoppningsvis öppna upp tankarna för risker. Som det ser ut nu får jag hitta på något själv:

Största riskerna:

  • AerCap klarade finanskrisen förhållandevis väl, men sedan förvärvet har AerCaps verksamhet förändrats och hur skulle de hantera en större nedgång idag.
  • Centralbankerna håller på med sin lekstuga och sitt globala valutakrig. Vad händer om FED börjar aktivt försöka minska värdet på dollarn?

  • AerCap skuldsättning är hög och åtagandena är stora.
  • Är AerCaps marginaler uthålliga över tid?
Förvärvet har till viss del förändrat AerCaps verksamhet:

"Fitch believes that the acquisition has resulted in a significant shift to AerCap's current business strategy. The size of the fleet has increased dramatically to approximately 1,200 aircraft from 238 as of March 31, 2014; and its average age has increased by roughly two years, to over seven years from 5.6 years as of March 31, 2014. Historically, AerCap's strategy focused on newer aircraft, a modest fleet size and a moderate order book supported by a predominantly secured funding profile."(http://www.businesswire.com/news/home/20140811005947/en/Fitch-Affirms-Aircraft-Lessors-Peer-Review)
Som Fitch påpekar ovan har AerCap förändrats i grunden och det är troligt att AerCap inte hanterar en global kris lika bra idag som de gjorde under finanskrisen. Dels har AerCap dragit på sig stora skulder och dels har AerCaps position på marknaden förändrats.
Centralbankerna håller fortsatt på med sin lekstuga och det globala valutakriget fortgår. 
Jag tvivlar på att FED kan höja räntorna substantiellt i en miljö där alla andra centralbanker för ett valutakrig. Eller som Bob Rodriguez beskrev det för ett år sedan (min festil):
"Within two or three years, I expect that it will be obvious that QE policies will have failed miserably. Stunted economic growth, with elevated unemployment or under employment, will force the hand of many countries. How to stimulate economic growth when fiscal policy reform is off the table and QE has failed? I would argue that the last arrow available in the quiver of economic stimulation is currency policy. A general competitive devaluation of a country’s currency will be all that remains. Both Japan and Europe are proceeding down this pathway. Should they be successful in their currency devaluations, this will force the hands of other countries. In the last two major international currency episodes, 1980-1985 and 1998-2001, the dollar proved to be the currency shock absorber. A review of the US Dollar Index graph will demonstrate this. Unlike these previous episodes, I don’t believe a similar outcome is possible since this country has far more systemic imbalances, when compared to those prior periods, and thus, a smaller rise in the dollar’s value will elicit a more immediate negative response. So my recommendation to you is to keep a very close watch on the currency markets over the next few years." (Bob Rodriguez, 30 oktober 2014, Tal finnes här)
Som jag ser det bör man inte bli förvånad om FED byter riktning inom sinom tid och då finns det en risk att en stor del av dollaruppgången utraderas. I extremfallet (osannolikt) utraderas hela uppgången och man förlorar 25% på valutakursförändringarna. Förmodligen utraderas bara delar av uppgången.
AerCaps skuldsättning?
AerCaps skuldsättning och bolaget förmåga att rulla över lånen är kanske den största faran i investeringen. AerCaps verksamhet bygger på att stora tillgångsinnehav kan finansieras med stora lån och att dessa lån i stor utsträckning kan rullas över. Om kreditmarknaden försämras kan långivarna dra tillbaka på krediterna. AerCaps ledning söker minska skuldsättningen, men ledningen planerar att börja med buybacks när skuldsättningen sänkts.

Under perioden 2010-2013 låg AerCaps soliditet kring 25% och nu har soliditeten sjunkit till drygt 19% (Q3 2015). Skuldsättningen är alltså inte katastrofal givet att det verkliga egna kapitalet är större än det bokförda, men faktum kvarstår att AerCap är väldigt beroende av goda relationer till långivarna. Kan inte AerCap få tillgång till kapital från långivarna påverkas AerCap mycket negativt.

Skuldsituationen skulle vara mer hanterbar om inte AerCap åtagit sig ILFC orderbok. Denna orderbok medför potential till vinsttillväxt, men försvårar även skuldbilden. Nedanstående åtagande kommer behöva finansieras genom kassaflödet från verksamheten, försäljning av delar av flygplansflottan, nya lån och att rulla över skulder. Detta är ingen omöjlig uppgift, men det finns risker. Om det blir rejäl deflation bör man se över sin exponering mot banksektorn, försäkringsbolag och AerCap.

från årsredovisning 2014


"With the acquisition of ILFC, AerCap has become the owner of one of the largest order books in the industry. Fitch recognizes that ILFC's orders represent some of the most in-demand aircraft in the market and were placed at attractive prices and delivery slots. However, the long-term nature of the commitments creates a liability that may need to be funded at a time when capital is not readily available. Furthermore, given the cyclical nature of the aviation market and continual technological advances, the contracted purchase price of the aircraft could potentially exceed the market value on the delivery date." (http://www.businesswire.com/news/home/20140811005947/en/Fitch-Affirms-Aircraft-Lessors-Peer-Review)

Är AerCaps lönsamhet uthållig? Det är oerhört svårt att besvara denna frågan, men avkastningen på eget kapital framstår som någorlunda rimlig. Man bör också beakta att AerCaps eget kapital förmodligen är större än det bokförda, vilket medför att ROE 2014 och 2015 i själva verket är lägre. AerCap sålde ett "dotterbolag" 2011 och om man beaktar detta ser inte vinstmarginalen (net income/revenue) ansträngd ut.


AerCap ser intressant ut och är ett förhållandevis stabilt bolag. Man bör framförallt se över sitt innehav om något plötsligt sker med lönsamheten. Framförallt bör man hålla koll på AerCaps förmåga att rulla över skuldsättningen och skulle bankerna dra tillbaka på krediterna kan det bli problem.

(Som vanligt är kritiska tankar och rättelser önskade)

Hela Einhorns presentation (Grants konferens) finnes här och AerCap behandlas mellan slide 34-55

Presentationen från AerCaps investerardag ger en överblick över AerCaps verksamhet

torsdag 5 november 2015

Närstående oljeuppgång?

Som man kan se nedan har det skett en "boom" i den amerikansk oljeindustri. Man kan också se ett litet fall i oljeproduktionen i slutet av 2015 (nedan). Det är svårt att bedöma hur mycket den amerikanska produktionen behöver falla för att nå ett substantiellt högre pris på olja, men det känns troligt att produktionen behöver komma ner.
2014 juni -- oljepriset "toppar" och då var oljeproduktionen i USA 8400-8500 thousand barrels per day.
2015 juni -- Amerikansk oljeproduktion ser ut att ha "toppat" kring 9600 thousand barrels per day.
2015 november -- Amerikansk oljeproduktion ligger kring 9100-9150 thousand barrels per day.

OPEC ser ut att ha förvärrat efterfråge/utbuds situationen ytterligare i och med att OPEC har fortsatt öka sin produktion sedan kollapsen inleddes.


OPECs produktion har ökat kraftigt, vilket motverkar den nedgången som skett i USA. Hade OPEC minskat produktionen hade situationen klarats upp snabbare.

https://ycharts.com/indicators/opec_crude_oil_production

Potentiellt högre efterfråga kan kanske rädda situationen och "höja" priset på olja, men prognoser förblir icke tillförlitliga. Kan inte ekonomer förutspå recessioner lär de inte kunna förutspå efterfrågan på olja med någon större säkerhet. PÅ sikt är jag helt övertygad om att oljepriset kommer nå betydligt högre nivåer, men det känns som att "på sikt" ligger en bra bit in i framtiden. Mitt resonemang bygger på varför kollapsen skedde:

Om kollapsen uppstod tillföljd av en överproduktion bör det krävas en reducering av produktionen eller ökad efterfråga för att återställa ett högre pris. Ovanstående är bara min gissning om den fortsatta prisutvecklingen och att avgöra exakt var efterfrågan respektive utbudet bör befinna sig är omöjligt. Ytterst marginella förändringar i utbud och efterfrågan kan driva stora prissvängningar, vilket gör alla uppskattningar extremt osäkra.

Det framstår som att de flesta marknadsaktörer är övertygade om att oljan snart kommer stå på 100 dollar igen. Jag kan bara säga att jag inte vet och att säkerhetsmarginal bland de flesta oljebolagen är låg om oljan förblir låg under en längre period. Det ser ut som att USA produktion av olja minskar och denna faktorn rör sig i rätt riktning. Faktorer såsom framtida efterfråga, OPEC och Iran förblir svåra att säga något om. 

Nedan följer ett fåtal grafer på ett fåtal av bolagen som jag är intresserad av i oljesektorn. Det framstår som att börsen är så framåtblickande att den prisar in en uppgång i oljepriset innan denna uppgång skett och marknaden är med andra ord väldigt framåtblickande.

(Olja 18 månader)
Chevron (18 månader)


Och TGS förblir opåverkad

Rekommenderad läsning består av utdrag från Bauposts senaste brev där medarbetaren Brian Spector skrivit om värdeinvestering:

http://uk.businessinsider.com/brian-spector-leaving-baupost-letter-2015-11?r=US&IR=T