Långa obligationer:
Långa obligationer är förmodligen det mest riskfyllda man kan äga idag i förhållande till den förväntade avkastningen. Om centralbanker slutar med sina "stödköp" eller av någon anledning obligationsmarknaden förlorar förtroendet för regeringarna/centralbankerna kommer det bli ett blodbad. Paul Singer exemplifierar nedan med den tyska obligationsmarknaden där man får en obefintlig avkastning över 30 år, samtidigt som man riskerar sitt kapital om räntorna skulle stiga.
"The numbers Singer presents to back up his “Bigger Short” case are pretty staggering. At the time of writing, the German 30-year bond with a 2.5% coupon traded at 153.4, giving a yield to maturity of 0.62%. However, if the market yield for 30-year paper rises to 1% the bond price will decline by 8.6%, which, when compared to the starting yield of 0.62% is a concerning loss. But that’s not all, if the yield on the 30-year paper were to increase to 2% -- a level seen only several months ago -- the bond price would fall by 27%. A 3% yield would result in a capital loss of 41% and a 4% yield would cause a loss of 51.5% to a price of 73.5." (Länk)
eller Jim Grant:
Länk
Korta obligationer/sparkonto:
Fördelen med ett sparkonto är att pengar någorlunda består över tid, men man får ingen avkastning. Risken finns också att centralbankerna sätter räntorna än lägre, vilket skulle forcera fram negativa räntor på de flesta sparkonton. Fördelen med sparkontot är att pengarna består och att man kan dra nytta av diverse möjligheter när de väl uppstår. Det finns goda argument för att hävda att alternativkostnaden för att hålla "cash" är låg i förhållande till andra tillgångsslag.
"This is a sad story—the mother of all unforced errors—except for the investor who refuses to overpay or overstay. In this refusal to overpay, we value cash as more than an asset that currently yields zero. In fact, it is those very low interest rates and the low expected returns from equities that make the opportunity cost of holding cash incredibly low. Cash effectively becomes a valuable call option on any asset with no expiration date and no strike price. " (https://www.mcmadvisors.com/hummingbird-partners-llc-q2-2016-letter/hummingbird-partners-llc-q2-2016-quarterly-letter/)
Fastigheter/fastighetsaktier:
Alla måste bo någonstans och med för låg byggnation kombinerat med enorm invandring är bostadsbristen påtaglig, såvida man inte bor i Värmland. Dock är det tämligen uppenbart att fastighetspriserna är en artificiell konstruktion av obefintliga amorteringskrav och låga räntor.
För bara några år sedan var den genomsnittliga amorteringstakten 148 år! Sedan dess har sakta politiker och storbankerna börjat införa obetydliga amorteringskrav. Det krävs ingen större intelligens för att räkna ut att något är rubbat när "förstagångsköpare" beklagar sig över kravet om en kontantinsats på 15%.
Samtidigt så verkar Ingves skita i framtiden och sänkt räntorna under noll för att maximera KPI-inflationen kortsiktigt och maximera felallokeringarna i ekonomin långsiktigt. Ingves är dock inte dum i huvudet, utan vill införa ordentliga krav på låntagarna. Om Ingves skulle få igenom sin vilja hade hans krav resulterat i att 6 av 10 köpare inte skulle få låna till sin bostad i storstäderna. Införs det ordentliga krav är det tämligen uppenbart att efterfrågesidan kollapsar.
Som det ser ut nu dröjer reformer och undantaget en större ekonomisk nedgång kommer det i min ödmjuka mening dröja mycket länge innan vi eventuellt ser en nedgång på fastighetsmarknad. Kanske kan fastighetspriserna stiga ad infinitum och kanske kan alla generationer göra "bostadskarriär" i Sverige?
Guld:
Jag har aldrig gillat guld på grund av dessa spekulativa natur och att det är omöjligt att värdera. Flera kända placerare gillar dock guld och jag har tidigare skrivit om deras tankar på denna bloggen.
I en miljö med fortsatta räntesänkningar bör guld gynnas eftersom guld "kostar" inget att äga. I en miljö med radikala nationalekonomer framstår det också som sannolikt att guld kan komma att gynnas. Negativa räntor och uppköpta obligationsmarknader forcerar pengar att söka sig någonstans och desto lägre räntorna blir desto mer attraktivt blir guld i jämförelse.
Troligtvis skulle även Guld gynnas om ekonomin försämrades eftersom centralbankirerna då kommer anta en desperat policy. En sådan desperat policy kan liknas vis en "fire everything" policy.
Aktier.
Fördelen med aktier är att det går att hitta bolag som inte är rubbat värderat och sedan investera i dessa. Beroende på vad man anser är en "rimlig" värdering och vilken avkastning/risk man är villig att ta framstår aktier som det klart mest attraktiva alternativet idag.
Om man är mer riskavers blir det dock svårare att finna aktier när börserna står högt, samtidigt har björnmarknader en tendens att dra med sig allt. I USA är situationen extrem idag med väldigt höga värderingar, den svenska börsen är dock inte alls lika extremt värderad.
Dock är den svenska börsens förhållandevis lägre värdering delvis en funktion av Ingves valutamanipulation, och frågan blir om den består på lång sikt. Det finns även ett logiskt problem med argumentet att "låga räntor" rättfärdigar högre värderingar, då de låga räntorna ytterst reflekterar en dålig ekonomisk verklighet och låg prospektiv tillväxt. Aktiemarknaden skall ju diskontera framtidens kassaflöden och denna diskontering bör vara en funktion av ett avkastningskrav samt en tillväxttakt. Avkastningskravet kan mycket väl sänkas på grund av låga räntor, med det bör även medföra att tillväxttakten sänks kassaflödet.
(Hussman har visat empiriskt att ränteläget vid en given tidpunkt beror på hur hög tillväxten varit föregående 6-10 åren. Har tillväxten varit hög är räntorna högre och vice versa.)
"In all of the exuberance about low interest rates “justifying” elevated equity valuations, what’s striking is how little investors appear to appreciate the Morton’s Fork - two opposing possibilities that lead to the identical outcome - they’re actually facing. Whether one believes that economic growth will remain dismal and interest rates will remain low, or that economic growth will accelerate and interest rates will gradually normalize, the inevitable outcome for market returns is likely to be very much the same." (http://www.hussmanfunds.com/wmc/wmc160808.htm)
Sedan kan det förstås vara bra och komma ihåg att buy and hold historiskt inte varit ett idiotsäkert alternativ, även om nedanstående graf exkluderar direktavkastningen.
https://realinvestmentadvice.com/bulls-bears-the-broken-clock-syndrome/
Kommande tio åren bör avkastningen vara låg från de flesta tillgångsslag, vilket skapat en mycket svår miljö. Hur tänker jag?
(Varje individs investeringspolicy beror på vad man har för mål och en mängd andra faktorer. Andra faktorer kan vara kapitalets storlek, tidpunkten i livet och tidshorisonten. Min situation är förmodligen inte samma som din.....)
Nu:
- Köper attraktivt värderade aktier där jag föredrar bolag som inte är särskilt känsliga för konjunkturen.
- Behåller en betydande del i kassa
Beroende på utveckling framöver överväger jag:
- En liten allokering till guld om någon procent, men har ej bestämt mig för vad jag ska göra.
- Överväger även att generellt öka exponering mot börsen i form av någon av kvantitativ strategi, men har ej bestämt mig.
"This is a sad story—the mother of all unforced errors—except for the investor who refuses to overpay or overstay. In this refusal to overpay, we value cash as more than an asset that currently yields zero. In fact, it is those very low interest rates and the low expected returns from equities that make the opportunity cost of holding cash incredibly low. Cash effectively becomes a valuable call option on any asset with no expiration date and no strike price. Embracing the aphorism, “One man’s trash is another man’s treasure,” the value investor’s unwavering exercise of patience and rationality engenders a temperament of imperturbability—often the trait that makes the difference. To be sure, there are pricing anomalies even in rich markets. They’re just harder to find.
Someday investors can once again do well picking stocks by simply throwing darts at the Wall Street Journal. Someday index funds will make more sense for the passive, buy-and-hold investor than they do today. Ironically, but most assuredly, when that figurative “day” of despondency and disillusionment comes, the unseasoned investor’s temperament will be anything but imperturbable. Low unforced error investing is “simple but not easy…” "