"The first is the extreme brevity of the financial memory. In consequence, financial disaster is quickly forgotten. In further consequence, when the same or closely similar circumstances occur again, sometimes in only a few years, they are hailed by a new, often youthful, and always supremely self confident generation as a brilliantly innovative discovery in the financial and larger economic world. there can be few fields of human endeavor in which history counts for so little as in the world of finance. Past experience, to the extent that it is part of memory at all, is dismissed as the primitive refuge of those who do not have the insight to appreciate the incredible wonders of the present." (John Kenneth Galbraith, A short history of financial euphoria, s.13)
En liten titt på nedanstående rubriker kanske kan väcka några av de förträngda minnena till liv?
Nynoteringar:
Artikel från 2007
Artikel från 2014
Återköp av aktier:
Artikel från 2007
Artikel från 2014
Belåning bland "vanliga" investerare:
Artikel från 2007
Artikel från 2014
"Mergers and acquisitions":
Artikel som jämför 2007 och 2014
"Junk bond issuance"
Forbes artikel 2007
Forbes artikel 2014
Men det är ju annorlunda denna gången och aktiemarknaden har förvandlats till en maskin som spottar ut pengar till alla som deltar.
torsdag 30 oktober 2014
torsdag 23 oktober 2014
Centralbankerna vill att spekulationen ska fortsätta
(Visst har börsen blivit billigare den senaste veckan, men frågan är om det skapats några större möjligheter? Jag tror inte på jordens undergång, hyperinflation, krig eller pandemier, dock innehar jag ett visst förakt gentemot dagens "nationalekonomi")
P/e talen inför finanskrisen var inte jätte ansträngda, men vinsterna skedde på toppen av konjunkturen och därmed kunde de ej extrapoleras framåt. Tar man hänsyn till de höga vinsterna och rekordhöga marginalerna framstår börsen som dyr. Dessa vinster kan självfallet inte extrapoleras framåt.
I Kina har fastighetspriserna fallit i några månader och detta duger ju icke. Därmed har sedelpressen rullat igång för att tillföra likviditet till banksystemet och öka utlåningen. Desperationen är uppenbar och frågan blir hur länge centralbanken kan upprätthålla den gigantiska fastighetsbubblan.
På samma sätt börjar ledamöter i FED förespråkar fler omgångar av QE för att hålla marknaderna uppe, för det ingår i FEDs mandat att bidra till ett maximalt spekulativt klimat. Samtidigt höjs rösterna för att ECB också ska börja trolla och göra lite kvantitativa lättnader för att stävja realekonomiska utvecklingar.
Man bör ha klart för sig att dagens centralbankirer är en samling akademiker som inte har någon aning om vad de sysslar med. De bidrog kraftigt till finanskrisen och uppbyggnaden av diverse bubblor. De sket i varningstecknen och vidtog inte åtgärder för att förhindra den spekulativa uppbyggnaden under flera år.
I dag har vi en kinesisk centralbank som i praktiken subventionera och försöker stödja fastighetspriser. Vi har en centralbank i USA som ser det som sin uppgift att upprätthålla marknaderna. Om marknaderna går ner med 10% så rycker FED ut och talar lugnande till marknaden.
- Allt kommer bli bra, om marknaderna faller några procent så gör vi mer QE! Säger FED.
Bara nationalekonomer kan tro att uppköp av obligationer bidrar i någon större mening till realekonomin. Implikationen om detta monetära experimentet fungerar är att VARJE framtida krislösning är att göra QE? Endast nationalekonomer med sina verklighetsfrånvända modeller och påhittade antagande kan tro något sådant. Desto mer man vet om hur centralbankirer tar sina beslut desto mer förvånad blir man att något fungerar överhuvudtaget.
Idag är återigen tecknen övertydliga, spekulationen har återigen urartat. Seth Klarman beskrev detta väl i ett kvartalsbrev tidigare i år.
"In today’s ebullient markets, we see many investors ratcheting up their own risk levels--buying substandard credits and piling up leverage are two favorite methods--in an attempt to generate near-term performance." (Seth Klarman)
"The pressure to reach for return virtually ensures that many investors will take greater and greater risk for less and less potential reward at market peaks. If you can’t find bonds that yield 8%, better grab those offering 6%. Or 4%. If you need 8% to meet your bogey (assumed pension fund returns, for example, or promised returns to investors), then you will be prone to own increasingly risky assets or leverage up the safer ones. These pressures, as much as any indicator, are today signaling danger. Investors today are bidding ever higher amidst frenzied competition to buy pools of non-performing loans, and then leveraging them up to get double-digit returns. Mortgage securities backed by questionable loans issued to dicey borrowers now trade close to par and yield a downright stingy 3-5% where they once yielded a generous 15-20%. " (Seth Klarman)
"Like global equity markets, credit markets have been surprisingly resilient, and our worry meter is high here, too. Ecuador recently issued $2 billion of ten-year bonds, as the market shrugged off its 2008 default. Kenya also completed a $2 billion offering, the largest ever debt sale by an African country, according to The Wall Street Journal. That offering attracted $8 billion worth of bids. In the U.S., issuance of low-grade credit is at record levels, as is covenant-lite issuance. Yields are at or near historic lows, which is especially nutty for junk credits, including the hideously risky CCC-rated issues. June CLO issuance set a record. Given changes in regulation, Wall Street has far less capital available to support the trading of this burgeoning junk issuance and the corresponding surge in debt ETFs. A sudden change in rates or sentiment could lead to serious market instability. When is harder to predict than if. While we are not predicting imminent collapse (market timing is not our thing), we are saying that a selloff, greater volatility, and investor losses would hardly be surprising from today’s levels." (Seth Klarman)
Man kanske inte ska bli så förvånad över att bolag slår vinstestimaten när de gör utdelningar och återköp av aktier för motsvarande 95% av vinsterna? Dessa återköp är självfallet värdeförstörande på samma sätt som återköpen inför finanskrisen var värdeförstörande. Bolagen skuldsätter sig och återköper aktier, vilket ökar vinsten per aktie. Att skulderna sedan måste betalas av är uppenbarligen inget problem och att återköpen sker till höga värderingar är trivialt. Detta är ett spekulativt beteende och föga förvånande har perioder med kraftiga återköp sammanfallit med bubblor.
Enligt Jay R. Ritters så saknar allt fler nynoterade bolag i USA vinst. Jay R. Ritter har sammanställt data över hur stor andel av nynoterade bolag som går med förlust. Den procentuella andelen av nynoterade bolag som saknar vinst har börjat närma sig nivåerna runt IT-bubblan. Vinster har uppenbarligen blivit en allt mer trivial faktor för investerare.
Dessutom har tankar om att värderingar trots allt inte är särskilt viktigt börjat få fäste. Tankarna grundar sig inte alltid på om värderingar är rimliga, utan hur centralbanker kommer agera. Martin Blomgren (respektabel journalist normalt) beskrev det så här:
"Lika viktigt är att investerare på nytt har börjat ta fasta på att det brukar vara en dyr strategi att trotsa centralbankerna när de känner behovet av att flexa med sina muskler. En räntehöjning i USA ligger på betryggande avstånd och Europa närmar sig storskaliga obligationsköp enligt många bedömare. Då ligger riskfyllda tillgångar som aktier bra till för en uppgång, oavsett vad man egentligen tycker om värderingsläget." (Placerarna har nu två att hålla i handen, Martin Blomgren, di, 2014-10-23)
Vad som lär hända är att ekonomin någon gång återigen vänder ner. Ekonomin går trots allt upp och ner och centralbankernas har ej bemästrat cykeln. När ekonomin vänder ner slås konsensusen om den goda räntepolitiken i spillror och en stor andel av de utgivna skräpobligationer blir värdelösa. Det kan vara så att vi sett början på denna långa nedgången, men det kan också vara så att det dröjer några år till.
Istället för att driva fram tillväxt har centralbankerna skapat nya bubblor på finansmarknaderna som när de brister kommer medföra oerhörda konsekvenser. Allt som behövs är fortsatt dåliga konjunktur signaler följt av decimerade företags vinster och tilltron till centralbanker försvinner. Då kan centralbankerna köpa stora mängder obligationer, för ingen kommer bry sig.
"It’s not hard to reach the conclusion that so many investors feel good not because things are good but because investors have been seduced into feeling good—otherwise known as “the wealth effect.” We really are far along in re-creating the markets of 2007, which felt great but were deeply unstable when shocks started to pile up. Even Janet Yellen sees “pockets of increasing risk-taking” in the markets, yet she has made clear that she won’t raise rates to fight incipient bubbles. For all of our sakes, we really wish she would." (Seth Klarman)
Chocker har börjat komma och förhoppningsvis befinner vi oss i början på slutet av denna cykeln. Förhoppningsvis kommer marknaderna inte karakteriseras av risktagande och spekulation för alltid? Förhoppningsvis kommer det finns attraktiva investeringar att göra en vacker dag. Centralbankerna har mindre kontroll över ekonomin än vad man kan tro, trots det yttre allsmäktiga skenet.
"Increasingly, hopes and dreams are being capitalized as if the future is certain and nothing can go wrong, as if up cycles such as the present one don’t inevitably sow the seeds of the next decline. The European Central Bank recently cut its deposit rate to an unprecedented minus 0.1%, and Mario Draghi assured that he isn’t finished. Can this be done without consequence? Investors have become numb to risk because such policies continue, seemingly forever, and new measures (such as European and now even Chinese QE) are regularly threatened and claimed to be costless and reliably effective. We are far from convinced of this; indeed, the higher the level of valuations and the greater the level of complacency, the more there is to be concerned about." (Seth Klarman)
Spekulation kan ej anses vara legitim bara för att det är centralbanker som eldar på den! Spekulation medför alltid ett pris och det kommer inte vara annorlunda denna gången.
Efter finanskrisen varnade Seth Klarman för att vi en dag kanske skulle hamna i en situation likt denna. Under 2010 beskrev Seth Klarman 10 FALSKA lärdomar från finanskrisen. De falska lärdomarna ter sig vara sanna, men är i själva verket falska. Lärdom nummer 10 var:
"10. The government can always rescue the markets or interfere with contract law whenever it deems convenient with little or no apparent cost. (Investors believe this now and, worse still, the government believes it as well. We are probably doomed to a lasting legacy of government tampering with financial markets and the economy, which is likely to create the mother of all moral hazards. The government is blissfully unaware of the wisdom of Friedrich Hayek: “The curious task of economics is to demonstrate to men how little they really know about what they imagine they can design.)"
P/e talen inför finanskrisen var inte jätte ansträngda, men vinsterna skedde på toppen av konjunkturen och därmed kunde de ej extrapoleras framåt. Tar man hänsyn till de höga vinsterna och rekordhöga marginalerna framstår börsen som dyr. Dessa vinster kan självfallet inte extrapoleras framåt.
I Kina har fastighetspriserna fallit i några månader och detta duger ju icke. Därmed har sedelpressen rullat igång för att tillföra likviditet till banksystemet och öka utlåningen. Desperationen är uppenbar och frågan blir hur länge centralbanken kan upprätthålla den gigantiska fastighetsbubblan.
På samma sätt börjar ledamöter i FED förespråkar fler omgångar av QE för att hålla marknaderna uppe, för det ingår i FEDs mandat att bidra till ett maximalt spekulativt klimat. Samtidigt höjs rösterna för att ECB också ska börja trolla och göra lite kvantitativa lättnader för att stävja realekonomiska utvecklingar.
"Anatole Kaletsky på analysfirman Gavekal hoppas att den senaste oron får europeiska centralbanken ECB att agera på sitt novembermöte. Gör ECB som Fed och börjar med storskaliga köp av statsobligationer kommer aktiemarknaden definitivt repa mod.
”Om Europa och Asien följer efter USA:s expansiva åtgärder kommer den nuvarande korrektionen på aktiemarknaden visa sig vara ett mycket bra köptillfälle”, skriver Anatole Kaletsky i ett marknadsbrev." (Därför skakar börsen, 2014-10-16)
Man bör ha klart för sig att dagens centralbankirer är en samling akademiker som inte har någon aning om vad de sysslar med. De bidrog kraftigt till finanskrisen och uppbyggnaden av diverse bubblor. De sket i varningstecknen och vidtog inte åtgärder för att förhindra den spekulativa uppbyggnaden under flera år.
I dag har vi en kinesisk centralbank som i praktiken subventionera och försöker stödja fastighetspriser. Vi har en centralbank i USA som ser det som sin uppgift att upprätthålla marknaderna. Om marknaderna går ner med 10% så rycker FED ut och talar lugnande till marknaden.
- Allt kommer bli bra, om marknaderna faller några procent så gör vi mer QE! Säger FED.
Bara nationalekonomer kan tro att uppköp av obligationer bidrar i någon större mening till realekonomin. Implikationen om detta monetära experimentet fungerar är att VARJE framtida krislösning är att göra QE? Endast nationalekonomer med sina verklighetsfrånvända modeller och påhittade antagande kan tro något sådant. Desto mer man vet om hur centralbankirer tar sina beslut desto mer förvånad blir man att något fungerar överhuvudtaget.
Idag är återigen tecknen övertydliga, spekulationen har återigen urartat. Seth Klarman beskrev detta väl i ett kvartalsbrev tidigare i år.
"In today’s ebullient markets, we see many investors ratcheting up their own risk levels--buying substandard credits and piling up leverage are two favorite methods--in an attempt to generate near-term performance." (Seth Klarman)
"The pressure to reach for return virtually ensures that many investors will take greater and greater risk for less and less potential reward at market peaks. If you can’t find bonds that yield 8%, better grab those offering 6%. Or 4%. If you need 8% to meet your bogey (assumed pension fund returns, for example, or promised returns to investors), then you will be prone to own increasingly risky assets or leverage up the safer ones. These pressures, as much as any indicator, are today signaling danger. Investors today are bidding ever higher amidst frenzied competition to buy pools of non-performing loans, and then leveraging them up to get double-digit returns. Mortgage securities backed by questionable loans issued to dicey borrowers now trade close to par and yield a downright stingy 3-5% where they once yielded a generous 15-20%. " (Seth Klarman)
"Like global equity markets, credit markets have been surprisingly resilient, and our worry meter is high here, too. Ecuador recently issued $2 billion of ten-year bonds, as the market shrugged off its 2008 default. Kenya also completed a $2 billion offering, the largest ever debt sale by an African country, according to The Wall Street Journal. That offering attracted $8 billion worth of bids. In the U.S., issuance of low-grade credit is at record levels, as is covenant-lite issuance. Yields are at or near historic lows, which is especially nutty for junk credits, including the hideously risky CCC-rated issues. June CLO issuance set a record. Given changes in regulation, Wall Street has far less capital available to support the trading of this burgeoning junk issuance and the corresponding surge in debt ETFs. A sudden change in rates or sentiment could lead to serious market instability. When is harder to predict than if. While we are not predicting imminent collapse (market timing is not our thing), we are saying that a selloff, greater volatility, and investor losses would hardly be surprising from today’s levels." (Seth Klarman)
Man kanske inte ska bli så förvånad över att bolag slår vinstestimaten när de gör utdelningar och återköp av aktier för motsvarande 95% av vinsterna? Dessa återköp är självfallet värdeförstörande på samma sätt som återköpen inför finanskrisen var värdeförstörande. Bolagen skuldsätter sig och återköper aktier, vilket ökar vinsten per aktie. Att skulderna sedan måste betalas av är uppenbarligen inget problem och att återköpen sker till höga värderingar är trivialt. Detta är ett spekulativt beteende och föga förvånande har perioder med kraftiga återköp sammanfallit med bubblor.
Enligt Jay R. Ritters så saknar allt fler nynoterade bolag i USA vinst. Jay R. Ritter har sammanställt data över hur stor andel av nynoterade bolag som går med förlust. Den procentuella andelen av nynoterade bolag som saknar vinst har börjat närma sig nivåerna runt IT-bubblan. Vinster har uppenbarligen blivit en allt mer trivial faktor för investerare.
Dessutom har tankar om att värderingar trots allt inte är särskilt viktigt börjat få fäste. Tankarna grundar sig inte alltid på om värderingar är rimliga, utan hur centralbanker kommer agera. Martin Blomgren (respektabel journalist normalt) beskrev det så här:
"Lika viktigt är att investerare på nytt har börjat ta fasta på att det brukar vara en dyr strategi att trotsa centralbankerna när de känner behovet av att flexa med sina muskler. En räntehöjning i USA ligger på betryggande avstånd och Europa närmar sig storskaliga obligationsköp enligt många bedömare. Då ligger riskfyllda tillgångar som aktier bra till för en uppgång, oavsett vad man egentligen tycker om värderingsläget." (Placerarna har nu två att hålla i handen, Martin Blomgren, di, 2014-10-23)
Vad som lär hända är att ekonomin någon gång återigen vänder ner. Ekonomin går trots allt upp och ner och centralbankernas har ej bemästrat cykeln. När ekonomin vänder ner slås konsensusen om den goda räntepolitiken i spillror och en stor andel av de utgivna skräpobligationer blir värdelösa. Det kan vara så att vi sett början på denna långa nedgången, men det kan också vara så att det dröjer några år till.
Istället för att driva fram tillväxt har centralbankerna skapat nya bubblor på finansmarknaderna som när de brister kommer medföra oerhörda konsekvenser. Allt som behövs är fortsatt dåliga konjunktur signaler följt av decimerade företags vinster och tilltron till centralbanker försvinner. Då kan centralbankerna köpa stora mängder obligationer, för ingen kommer bry sig.
"It’s not hard to reach the conclusion that so many investors feel good not because things are good but because investors have been seduced into feeling good—otherwise known as “the wealth effect.” We really are far along in re-creating the markets of 2007, which felt great but were deeply unstable when shocks started to pile up. Even Janet Yellen sees “pockets of increasing risk-taking” in the markets, yet she has made clear that she won’t raise rates to fight incipient bubbles. For all of our sakes, we really wish she would." (Seth Klarman)
Chocker har börjat komma och förhoppningsvis befinner vi oss i början på slutet av denna cykeln. Förhoppningsvis kommer marknaderna inte karakteriseras av risktagande och spekulation för alltid? Förhoppningsvis kommer det finns attraktiva investeringar att göra en vacker dag. Centralbankerna har mindre kontroll över ekonomin än vad man kan tro, trots det yttre allsmäktiga skenet.
"Increasingly, hopes and dreams are being capitalized as if the future is certain and nothing can go wrong, as if up cycles such as the present one don’t inevitably sow the seeds of the next decline. The European Central Bank recently cut its deposit rate to an unprecedented minus 0.1%, and Mario Draghi assured that he isn’t finished. Can this be done without consequence? Investors have become numb to risk because such policies continue, seemingly forever, and new measures (such as European and now even Chinese QE) are regularly threatened and claimed to be costless and reliably effective. We are far from convinced of this; indeed, the higher the level of valuations and the greater the level of complacency, the more there is to be concerned about." (Seth Klarman)
Spekulation kan ej anses vara legitim bara för att det är centralbanker som eldar på den! Spekulation medför alltid ett pris och det kommer inte vara annorlunda denna gången.
Efter finanskrisen varnade Seth Klarman för att vi en dag kanske skulle hamna i en situation likt denna. Under 2010 beskrev Seth Klarman 10 FALSKA lärdomar från finanskrisen. De falska lärdomarna ter sig vara sanna, men är i själva verket falska. Lärdom nummer 10 var:
"10. The government can always rescue the markets or interfere with contract law whenever it deems convenient with little or no apparent cost. (Investors believe this now and, worse still, the government believes it as well. We are probably doomed to a lasting legacy of government tampering with financial markets and the economy, which is likely to create the mother of all moral hazards. The government is blissfully unaware of the wisdom of Friedrich Hayek: “The curious task of economics is to demonstrate to men how little they really know about what they imagine they can design.)"
onsdag 15 oktober 2014
Synen på risk och avkastning har börjat förändras
"Someday, professional investors will come to work and fear will have come to the markets and that fear will spread like wildfire. The news flow will be bad, and the markets will be tumbling.
When the markets reverse, everything investors thought they knew will be turned upside down and inside out. "Buy the dips" will be replaced with "what was i thinking?" Just when investors become convinced that it can't get any worse, it will. They will be painfully reminded of why it's always a good time to be risk-averse, and that the pain of investment loss is considerably more unpleasant than the pleasure from any gain. They will be reminded that it's easier to buy than to sell and that in bear markets, all too many investments turn into roach motels: "You can get in but you can't get out." Correlations of otherwise uncorrelated investments will temporarily be extremely high. Investors in bear markets are always tested and retested. Anyone who is poorly positioned and ill-prepared will find there's a long way to fall. Few if any will escape unscathed." (Seth Klarman)
When the markets reverse, everything investors thought they knew will be turned upside down and inside out. "Buy the dips" will be replaced with "what was i thinking?" Just when investors become convinced that it can't get any worse, it will. They will be painfully reminded of why it's always a good time to be risk-averse, and that the pain of investment loss is considerably more unpleasant than the pleasure from any gain. They will be reminded that it's easier to buy than to sell and that in bear markets, all too many investments turn into roach motels: "You can get in but you can't get out." Correlations of otherwise uncorrelated investments will temporarily be extremely high. Investors in bear markets are always tested and retested. Anyone who is poorly positioned and ill-prepared will find there's a long way to fall. Few if any will escape unscathed." (Seth Klarman)
söndag 12 oktober 2014
"History does not repeat itself but it does rhyme" (2)
På aktiemarknaden rimmar inte bara historien, den återupprepar sig. Inför finanskrisen motiverades de höga värderingar med att räntorna var så låga. Detta var ett av många mantran som eld på bubblan inför finanskrisen. Idag höra man samma mantran kring dagens värderingar.
Man kan alltid hitta på anledningar till varför prissättningen är korrekt eller hur förhöjda vinster kan bestå. Dock är dessa motiveringar sällan originella, utan framförs av en ny generation investerare som aldrig bevittnad sin portfölj decimeras med 40% den senaste gången dessa argument framfördes.
Inför finanskrisen ansågs FED ha bemästrat marknadscyklerna och ekonomin skulle aldrig kunna falla ner i en recession igen. Idag har alla marknadsaktörer implicit satsat sitt kapital på att centralbankerna denna gången har bemästrat cykeln. Centralbankerna förväntas kunna "skapa" tillväxt och driva ekonomin framåt. OM centralbankerna skulle misslyckas med att skapa tillväxt kommer marknaderna reagera med bestörtning. Helt plötsligt förloras tilltron till den förda räntepolitiken och tron att centralbankerna kan "finkalibrera" den ekonomiska utvecklingen. OM detta skulle ske är det svårt att uppskatta hur långt marknaderna kan falla.
Sedan kan man alltid kolla på denna "komiska" grafen.
Man kan alltid hitta på anledningar till varför prissättningen är korrekt eller hur förhöjda vinster kan bestå. Dock är dessa motiveringar sällan originella, utan framförs av en ny generation investerare som aldrig bevittnad sin portfölj decimeras med 40% den senaste gången dessa argument framfördes.
Inför finanskrisen ansågs FED ha bemästrat marknadscyklerna och ekonomin skulle aldrig kunna falla ner i en recession igen. Idag har alla marknadsaktörer implicit satsat sitt kapital på att centralbankerna denna gången har bemästrat cykeln. Centralbankerna förväntas kunna "skapa" tillväxt och driva ekonomin framåt. OM centralbankerna skulle misslyckas med att skapa tillväxt kommer marknaderna reagera med bestörtning. Helt plötsligt förloras tilltron till den förda räntepolitiken och tron att centralbankerna kan "finkalibrera" den ekonomiska utvecklingen. OM detta skulle ske är det svårt att uppskatta hur långt marknaderna kan falla.
Sedan kan man alltid kolla på denna "komiska" grafen.
måndag 6 oktober 2014
De senaste nynoteringarna
Är lekstugan på börsen på väg mot sitt slut? Vi ser små tecken på att synen på risk och avkastning håller på att förändras på börsen. Inwidos notering blev ett fiasko och likaså Kinneviks noteringar av Zalando och Rocket Internet. Rocket Internets bolagsvärde är groteskt förhöjt, men i detta marknadsklimat kan bolaget ha ett betydande marknadsvärde.
Carl Bennet är på väg att notera sitt konglomerat Lifco. Carl Bennet noterar inte bolaget för att han gillar att skänka bort pengar, han gör det för att investerare kommer köpa alldeles för dyrt. Att köpa av Carl Bennet är lite som att köpa en aktie som Buffett vill sälja, vilken rationell individ gör det? Allt mer dumpas bolag på börsen för att marknaden tillåter en grotesk övervärdering, eller som en kommentar på di beskrev det.
"Hade man kunnat notera sin faster idag hade man blivit rik" (okänd di kommentator)
Om nu investerare kan ifrågasätta Rockets värdering kan de då ifrågasätta Sandvik eller Alfa Lavals värderingar? Självfallet kan de det, och självfallet kommer de göra det. Tidpunkten när detta sker är omöjligt att fastställa, men de senaste noteringarna indikerar en viss förändring i riskviljan. Om denna förändring indikerar något större eller bara är ett hack i kurvan kan ingen veta. Kanske återupptas spekulationen med förnyad kraft och lekstugan fortsätter.
Carl Bennet är på väg att notera sitt konglomerat Lifco. Carl Bennet noterar inte bolaget för att han gillar att skänka bort pengar, han gör det för att investerare kommer köpa alldeles för dyrt. Att köpa av Carl Bennet är lite som att köpa en aktie som Buffett vill sälja, vilken rationell individ gör det? Allt mer dumpas bolag på börsen för att marknaden tillåter en grotesk övervärdering, eller som en kommentar på di beskrev det.
Om nu investerare kan ifrågasätta Rockets värdering kan de då ifrågasätta Sandvik eller Alfa Lavals värderingar? Självfallet kan de det, och självfallet kommer de göra det. Tidpunkten när detta sker är omöjligt att fastställa, men de senaste noteringarna indikerar en viss förändring i riskviljan. Om denna förändring indikerar något större eller bara är ett hack i kurvan kan ingen veta. Kanske återupptas spekulationen med förnyad kraft och lekstugan fortsätter.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)